17:e Augusti Onsdag "Hela paketet"

Hej
Jaha, vad har hänt sen jag skrev sist då???

Jag skrev ju om att släppa den kalla biten i mitt hjärta....
Det fungerar inte riktigt än tyvärr. Jag vankar av o an hela tiden.
Snäll- dum-snäll- dum...
Så känner jag mig...
Varför inte bara ta saker som det är utan att analysera och tänka så mycket?
Det var någon som frågade mig för ett par månader sen var jag är i livet just nu? Jag har faktiskt ingen aning!!! Jag tror att jag försöker inbilla mig själv att jag mår jätte-bra med att vara ensam. Men vem F*N vill egentligen vara ensam. Inte jag ialla fall... tror jag. Måste säga "tror jag" för kanske är det så att jag kan komma att trivas med det, vem vet...

Visst är det lite charmigt med att bli uppvaktad till höger o vänster, men snälla ni, gör er inget besvär när ni har både sällskap o är gifta. Glöm inte varför jag sitter i den sitsen jag gör. Min man var gift med mig men hittade en annan så varför tro att jag skulle ens gå med på nåt liknande????

Jag vill ha en EGEN man om jag ska ha någon och jag vill absolut inte vara någons älskarinna. Det är inte min grej, jag vill ha hela paketet....

Tala om för mig hur jag ska kunna släppa in någon i mitt hjärta... Jag vet att det finns NÅGON därute som jag skulle kunna älska. Men hur gör man???

Nu är det inte bara otroheten som ligger i vägen, för den har jag lagt bakom mig tror jag.... utan även händelsen i höstas som jag tyvärr har börjat drömma om igen. Har drömt om både V och H nyligen och det stör mig att de får ta min energi på nätterna och att det gör mig kall och osäker. I drömmarna är de ett team som ska knäcka mig. Och det ska de inte få lyckas med. De har redan fått mig att backa från personer som tycker om mig....

Gå o prata med någon säger en del till mig. Jag har gjort det men det har etsat sig fast i hjärnan på mig och jag vill inte ha det i huvudet längre.

Det här inlägget blev lite tankar som kommer om natten... Inte kul att läsa kanske men det är otroligt skönt att få skriva av sig...

Kommentera gärna och sparka mig i baken för det kanske är vad som behövs...

KRAM på er

Kommentarer
Postat av: Johan Sundequist

Låter som en klyscha, men det tar tid att läka såren efter ett svek.

Det bästa man kan göra är att umgås med dom man tycker om och litar på, så kan man till slut kanske våga släppa in lite nya i livet också.

Den bästa medicinen "iaf för mig" är att samla ihop ett bra kompisgäng och åka och fiska, vid en sjö kan man tänka, känna och umgås på ett avkopplande sätt.

Jag hoppas du mår bättre så småningom...Ha det..

2011-08-18 @ 15:18:44
Postat av: Jessica

Tack Johan.

Jag mår jätte-bra till o från så jag hoppas att det är på rätt väg nu.

Kruxet med att åka o fiska är väl att det inte finns så många tjejer som gillar det kanske... Men man kanske skulle fråga runt lite. Vore lite kul att dra iväg ett gäng tjejer o fiska ju ;)

2011-08-18 @ 18:52:58

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0